torsdag, september 30, 2010

Juste

Måste även passa på att tacka alla underbara vänner och nära och kära som tröstat och stöttat under den gångna jobbiga tiden. Är så oerhört tacksam för allt!
Speciellt alla ni som fått stå ut med mina tårar och paniksamtal!
NI är guld värda allihop!

Världens största hjärta

Det tillhör ingen mindre än min älskade man!
I morgon kommer han ÄNTLIGEN hem från sjukhuset.
Den närmsta tiden ska jag pyssla om honom som ett barn (utan att skämma bort honom för mycket!)
Vi ska få vår lägenhet i början av nästa vecka pga pågående målning.
Det ser ljusare ut igen och det tackar vi banne mig högre makter för!




-Vi är starkast tillsammans-




onsdag, september 29, 2010

Älskade

Det var underbart att få åka in och träffa Marcus igår.
Att bara få sitta bredivs honom, vara nära och få prata med honom.
Man inser verkligen hur mycket man saknar honom just nu.
Men han såg frisk ut i allafall. Inte som den kvällen vi körde in honom. Så vill jag aldrig se honom igen.
Nu ser det bättre ut och jag har slutat gråta floder över mina egna antaganden.
Vi hoppas att han kommer till Hässle idag i allafall så han kommer närmare hem.
Blir besök hos han idag med i allafall. Önskar jag kunde vara där hela tiden hela dagana, men vad hade det hjälpt?
Den kommande tiden ska vi njuta av varandra, vår nya lägenhet och ta det så där jätte lugnt.
Hoppas folk kommer ha förståelse för att vi antagligen kommer bli lite osociala inom den närmsta tiden men det går inte att undgå. Det är ett måste för Marcus så är det bara.

Älskade älskade du.

...

Ibland kan livet ta snabba vändningar.
Visa på saker man aldrig kunnat tro.
Öppna ögonen för att saker är annorlunda än man trott.

Älskade älskade du.
Min oro är tung att bära.

Kan klockan bara bli tio någon gång så man får veta mer?!!

"Always, I want to be with you
And make believe with you (Always)
And live in harmony, harmony oh love
(Always) I want to be with you (Always)
And make believe with you (Always)
And live in harmony, harmony oh love
(Always)"

måndag, september 27, 2010

Rutinisera

Jag behöver rutiner. Det säger min snackedoktor. Rutiner som tar bort galma tankebanor.

Här har jag bra rutiner. I Lilla Mölleröd.
Upp klockan 06.00. Läsa/plugga.
Ta det lugnt.
Fylla dagen med bra saker och sedan sova igen i vettig tid.

Jag mår minsann bra av att vara här. Och lägenheten är vår nu!
I morgon påbörjas målingen så flytten får antagligen dras ut med några dagar. Men vad gör väl det?
Nästa vecka har vi vårt eget hem. Helt fantastiskt!

Dagen kommer bjuda på tenta skrivande i HBG med Madde.
Trevlans:)
PÖSS

Long time no see!

Saker händer minsann!
Lägenheten i HBG är nu ett minne blått!
Känns hur underbart osm helst. Och just i denna stund är svärfar på besiktning av nya lägenheten. Hoppas att allt går som det ska och som vi vill;)
Längtar en massa till tillträdet på fredag.

Ínnan väntar dock andra saker. Hemtenta denna veckan. Går ganska bra än så länge i allafall. Tillbaka till snacketjejen i MRD i eftermiddag. Shopping på Ikea och Ullared när det ges tid till det.
Och all tid där emellan ska jag passa på att fortsätta njuta här hemma hos mina härliga svärföräldrar som så snällt ställer upp för oss nu när vi är "hemlösa"! HAHA
Så tack och hej!

tisdag, september 21, 2010

Yesterday

Gårdagen var faktiskt en av de bästa dagarna på ett tag.
Började med avslappningsövningar på morgonen för att krampen kom tillbaka pga nervositeten.
Skälet till min nervositet berodde på att jag för första gången skulle gå till psykologtjejen i Mryd.
Något som jag kände rädlsa inför och skömdes lite över.
Men efteråt ångrar jag inte en secund att jag gick dit.
Även om tårarna brast igenom några gånger under samtalet så kände jag mig fruktansvärt stark när jag gick därifrån. Och alla människor som orkar gå runt och föreställa sig om att psykologer är dåligt och att bara svaga eller faktiskt psykiskt störda personer behöver gå till sådanna.
ALLA mår bra av att prata med någon helt utomstående. Någon som kan förklara de där oförklarbara känslorna och handlingarna.
Jag tror på detta till hundra procent och ska därför ta till vara på detta och när det är över kommer jag vara en superstark person med en strålande och framförallt lugn personlighet som trivs med att vara sig själv!
Det låter helt underbart i mina öron. Att trivas med sig själv.
Dessutom var gårdagen så där extra bra just för att Marcus äntligen kom hem igen! 11 dagar, om man inte räknar från måndagen som man borde, har han varit borta. Ni kan bara ANA så glad jag var när jag äntligen fick se han igen. Min underbara man!

Njutfullt

Helgen fick tillbringas i vekaboda.
Eller ja, lördagen hos Anna och barnen men för övrigt i vekaboda.
Skönt att spendera tid med familjen och andra nära. Precis vad jag behövde.

Måste även erkänna att jag faktiskt lyckats peppa mig själv ganska bra den sista tiden. Känner mig lättare i sinnet och ser jättemycket fram emot att få glädjas åt allt bra nu. I morgon kommer Jossi och mamma för att hjälpa mig med städningen av lägenheten. Känns underbart att jag lyckades få en tidigare tid. Ska bli skönt att bl av med stenen från HBG. Så i morgon kväll är det återfärd till Bjärnum och nästa vecka bli lägenheten vår!

Wunderfull

torsdag, september 16, 2010

God natt

Nu har Marcus ringt sitt vanliga godnatt samtal.
Lika härlgt vajre gång. Blir glad av hans röst och ord.
På måndag kommer de hem ser det ut som och jag kan knappt bärja mig!
Nu vill jag bara sova så jag kan få bli väckt av hans röst igen! Lovade han skulle väcka mig i tid i morgon. Får bli en runda till gymmet i även i morgon. Kändes bra att vara där idag. Bara jag och löpbandet. Underbart.

Så sov gott!

Photo

Jag har kommit på en sak.
Vårt hem ska fyllas med bilder. Härliga minnen och bilder på olika saker, upplevelser, familj och vänner.
Har redan beställt över 200 bilder i sommar och fler lär det bli. Tänkte hinna med i allafall en till beställning innan sista sept. Ska även göra några förstoringar på några speciella foton.
Tänkte även passa på att ta tillfället i akt och be syster Caroline måla lite canvasdukar till oss. Hon är hemskt duktig måste jag säga och det är precis vad vi vill ha. Tre tavlor med kända figurer på. Som den nedanför. hur snyggt som helst.
Visst är hon duktig! Känns mer speciellt än att beställa eller köpa och dessutom får ju Caroline en chans att tjäna en slant på sin konst med:)

Glädje

"Det finns blott en väg till lycka, och det är att upphöra med att bekymra sig över förhållanden som det inte står i ens makt att förändra. "
Jag vill fyllas med glädje. Springa längs gatan och hoppa av glädje. Jag vill skratta tills jag gråter och sen skratta lite till. Jag vill känna värme och närhet av nära och kära. Glädjas åt min egen lycka och åt mina framgångar.
Jag vill känna att jag är värd allt jag har. Att mina val i livet har gjort mig till den jag är och vara nöjd över det.
Jag vill kämpa mot mörka stunder och finna ljuset i mörkret.
Jag vill inse att man inte kan göra allt. Lära mig att uppskatta folks hjälpande händer och ta till mig andras tankar och åsikter.
Allt jag behöver är lite hjälp på vägen och härliga personer som kan bevisa för mig att jag betyder så mycket för att jag är just jag.
Det finns ett slut på allt det onda. Solen kommer skina efter mitt regn och då kommer jag stå stabilt med båda fötterna på jorden och säga att jag kan göra allt jag vill. För jag är fan ta mig bra!
Det är jag.

Likasinnade

I olika stadier i livet är det tur att man har likasinnade vänner.
En person som jag är glad att jag har i mitt liv är Madeleine. Kommer sakna henne när jag flyttar från HBG, men jag är säker på att vi kommer tärffas mycket endå.
Känns bra att någon känner likadant som en själv, någon som förstår ens osociala stunder och känner igen ens tankar. Någon man kan ha roligt med och dela olka tider med.
Så känner jag det med Madde. Utan henne hade denna staden varit ett rent Helvete.
Det finns någon för alla överallt och i HBG var det för mig Madde.
I höst ska jag introducera henne i Bjärnum (om hon vågar;)) Gh och Dickens ska vi givetvis också fixa in tid för!



I loved you first

Känner mig hemskt trisst måste jag medge. Har suttit hemma själv två kvällar i rad. Känner mig ärligt talat rädd för lite socialt sällskap. Förutom när syster var och fick tävtten tvättad igår. Det är en annan sak. Å ena sidan hade jag mer än gärna ringt vem som helst bara för att få umgås lite, men å andra sidan känner jag bara för att sitta här i min ensamhet och få vara med mig själv. tänka igenom saker och ting. Komma till ro i mitt sinne, slippa frågor som hur är det?
Den frågan är den värsta som finns. Ofta kommer svaret som en inövad replik innan man ens hinner reagera: Jo det är bra.
Vist behöver man få frågan ibland, och ingen menar ju någor illa med den heller. Det är bara det att när man känner sig så där splittrad inombords så kan den frågan snarare kännas som en smärtsam spark som tvingar fram alla gömda tårar.
Egentligen borde man inte vara så rädd för frågan. Ibland kan den till och med få en att prata om saker som man burit på för länge och måste få ut även om man kanske känner att det inte är nödvändigt.
jag börjar oroa mig för måndagen. Efter besöket hos läkaren där jag fick konstaterat att mina nerver låser sig i magen pga för mycket stress så belv min medecin en tid hos en psykolog. Samtidigt som jag tror att det kan vara bra för mig så gör det mig livrädd. Hur mår du? Varför? Hur ska man klara av att hålla sig stark i en sådan situation.
Som mitt svar till doktorns fråga om jag ville prova på det: Jag vill kunna klara allt själv...
Jag behöver väl ingen som säger till mig att jag måste sluta stressa, måste ditten måste datten. det vet jag redan.
Eller jo. Jag kanske behöver just det. Någon helt utomstående som säger det till mig. Som är totalt ärlig och som kan hantera mig oavsett hur jag reagerar.
Jag är rädd samtidigt som jag känner en viss lättnad. Tänk vad skönt om detta kunde få ett slut. Om min magkatarr försvann och min stress blev hanterbar. Låter som drömmar.
Men drömmar kan slå in. Eller hur?
Läkeprocess

Idol

Man måste bara medge att årets omgång av Idol slår alla andra!
Hur många bra som helst. dock har jag två favoriter som jag kommer hålla på hela vägen.
För, ja! Denna säsong ska jag följa hela resan och inte bara första audition.
Mina två favoriter är Olle, den skönaste Gottlänningen i Sverige! Och Alice, tjejen som Bagge hittade. Hennes röst är fantastisk på alla vis. Hoppas hon fortsätter att imponera! Är totalt kär i hennes version av Samson.


My sweetest thing


Som jag älskar den här killen alltså.
Min stöttepelare och närmaste vän. Min själsfrände och andra hälft.
Mitt ljus och min glädjespridare.
Listan kan göras lång. Jag älskar dig!

Bra bra

Idag, äntligen, känns som en bra dag.
Hade en bra natt med bara lite ont. Vaknade av samtal från Marcus vilket fick mig på bra humör.
Fick i mig lite frulle och läste lite Köprätt. Drog iväg till gymmet för lite motion och nu sitter jag här nuduschad och läser ännu mera.
Magen känns lugn och jag tänker minsann behålla detta lugn!
Så är det med denna dagen:)


onsdag, september 15, 2010

Smärtsamt

Turbolent, ja det är nog ett passande ord för mina senaste dagar.
Nu har jag fått det svart på vitt. jag MÅSTE sluta stressa.
Flyttat alla saker idag. Känns skönt.
Phu

söndag, september 12, 2010

Walk the line

Nä detta får sluta nu.
Om det är något som är värre än att vara ensam så är det att ha ont och vara ensam.
Min katarr blir inte bättre alls. Tänkte sätta mig och dricka lite kärlekste nu och sedan försöka somna så jag slipper känna mer. Börjar bli orolig för att det ska vara gallan precis som det var för Mamma.
Jag är verkligen svag när jag har ont och är ensam. Får total ångest och tror att det värsta ska hända, just för att jag är ensam. Riktigt töntigt jag vet, men det kan minsann inte hjälpas. Sån är jag. Och just nu önskar jag inget mer än att ha Marcus hos mig. Få ligga i hans varma fanm och höra honom säga att allt kommer bli bra.
Tillbaka till den hemska verkligheten: Jag har inte tid att vara dålig.
Pust

And on and on

Blev minsann mer tvättat denna dag. Passade på att göra något bra av denna dag och rensade ur min garderob och packade ner kläder som jag inte behöver sista tiden här. Har även packat ner de sista småsakerna så nu är jag redo till max för flyttlasset.
Magkatarren ger minsann inte med sig. Tror mycket av det grundar sig i min ständiga oro. Har aldrig känt mig säker i denna stad tyvärr. Och det blir inte bättre när jag är ensam heller. Vet egentligen inte varför jag är så osäker här, det bara blir så helt enkelt. Vill mest packa ut allt nu och sedan inte vara här mer förrens flyttstädningen. Får se hur jag gör sista tiden.

Pratade precis med syster Sara. Jag saknar henne enormt mycket nu när hon bor i Sthlm. Hoppas hon kommer hem en runda snart!

Jaja, sista maskinen med sängkläder nu då.
Och en pepcidduo

nanananana

Sååå.
Nu är jag überutråkad!
call me!

Wierd

Japp. Det är fastställt. Jag är en konstig människa.
Jag intalar alltid mig själv saker och ting och hoppas sen på det bästa.
Som när Marcus åker iväg exempelvis. då intalar jag mig själv om att tiden kommer gå jätte snabbt och att det minsann ska bli skönt att få lite egen tid.
Men så går dagarna sakta förbi, oc för varje dag skanar jag honom allt mer och mer. Lika snabbt som det kändes bra känns det hemskt och jag undrar hur länge man ska kunna stå ut.
Men sen kommer jag lika snabbt på att det faktiskt är bra att vi är ifrån varandra lite, ni vet så man får sakna varandra så där hemskt mycket. Under fyra års tid har vi inte varit ifrån varandra mycket. Sist han skulle vara iväg en längre tid klarade jag inte av trycket och beställde tågbiljetter för att åka upp till honom i Jämtland. Men denna gången är det annorlunda. från den 9:e till den 22:e ska han vara borta. 13dagar. Även om jag emellanåt upplever det osm en total pina så gör det inget. Det är mycket som hänt på sista tiden. Vi ska flytta från HBG till Bjärnum, Marcus har fått nytt jobb och jobbar jättemycket, och han är så duktig på allt han gör. Som Mattias sa; Marcus är en person som lätt kan anpassa sig till situationer och personer. Jag är så stolt över min Marcus ska ni veta. Tillbaka till det där med att sakna. Det jag vill frå fram är att jag tror att det är bra för oss med lite tid för att sakna varandra nu. Marcus behöver tid för att ägna sig åt sitt stora intresse för jakten samtidigt som han får en chans att koppla av vilket han verkligen behöver. Jag får tid för att komma ikapp med mig själv och bearbeta kommande steg.
Jag kan inte säga det för många gånger så är de bara. Jag är så fruktansvärt lycklig just nu. Även som jag längtar ihjäl mig efter Marcus natt som dag så vet jag hur underbart det blir när han kommer hem och vi kan få börja med vår lilla lya tillsammans. Det mina vänner,det är lycka.


Bok, vilken Book?

Äsch. Satt precis och kollade på reprisen av Dansfeber. Dåligt program över lag anser jag och det håller en låg underhållningsnivå. En kass programledare, dommarna ledda av överspelade Pernilla Wahlgren som mest snackar om att hon färgar håret hit och dit och tycker hon själv är snygg.
Och till råga på allt gästade Anna Book detta avsnitt. Och är det en "känd" person jag inte klarar av så är det hon. Det ska jämt vara så synd om henne, hon ser allmänt nere ut och klagar. - alla är snygga i blont utom jag, -ett ben i min fot är av....bla bla bla.
Nä jag förstår mig inte på henne. Och en ännu större fråga är ju dock hur hon ännu kan vara "känd"? Hon har så vitt jag vet bara gjort en låt, abc. Men sen då?
Nä bort med Gnällanna från tvrutan:)

lördag, september 11, 2010

Kaos

Morron morron!
En annan har ju varit vaken sen innan sex, jag gillar aktiva tidiga mornar...synd att de inte kommer oftare bara.
En negativ sak med dessa mellanrum mellan aktiva tidiga mornar är att jag blir så förjordat trött så där några timmar senare.
Usch. Och magkatarren gör hemskt ont denna morgon. Lägenheten känns som ett enda stort kaos. Egentligen är den inget kaos men jag föreställer mig att den är det. Och för att inte tala om källaren. Usch. Kommer bli mindre kul att behöva gå igenom den på onsdag. Tur att jag slipper göra det själv i allafall:)

Undrar vad denna dag kommer bjuda på. Tråkig läsning i avtalsrätten kanske?
MM

Borgarballo!

Äsch. Vem försöker jag lura? Inte ska jag sova ännu inte. Egentligen måste jag men icke.
På tal om inget alls så röstade jag i veckan. Vet inte om jag sagt det redan? Anyway. jag tycker att alla som har åldern inne för att rösta ska göra det. Mer eller mindre alla har något att klaga på i samhället och ska man ha rätten till att klaga ska man minsann göra sitt och rösta annars kan man hålla tyst.
Kollade på något program på tv1 i morse där alla politikerna var samlade och blev utfrågade, mestadels om skolan och liknande. Givetvis var paritet jag röstat på i fronten som de ska vara och svarade enligt mig bra på de flesta frågor.
En politiker som jag absolut inte kan med så är det Miljöpartiets Maria Wetterstrand. Hon säger inte mycket vettigt och när hon väl öppnar nummen ser hon totalt vettskrämd ut och pratar med en tillgjord, halvt manlig röst som gör hela situationen ännu värre.
Nä, jag håller på att vi ska få behålla aliansen i fyra år till! Så det så!
Klockren videosnutt som vi hade riktigt kul till förra valet!

Natti

Så där, nu kan man somna gott i natt med.
Så länge jag får höra Marcus röst innan jag ska sova så klarar jag mig alltid.
Ja, jag vet, jag har mina töntiga sidor men det är en otrolig trygghet för mig att höra hans röst, att få höra om hans dag och veta att han har det bra.
Så nu kan säga god natt till alla och sova gott innan tvättstugan och promenaden kallar. Dumt dock att min iPod har pajjat! Får klara mig utan.

Sov gott då!

Picturetime!

Sådär ja. Nu har jag beställt hem ytterligeare 109st bilder från Fujidirekt. 36kronor gick det på allt som allt. Billigt? Ja.
Älskar fotoalbum och att sitta och bläddra i ett album ger så mycket mer känsla än att sitta och kolla på en datorskärm.

Någon som är sugen så får ni 100 gratisbilder på www.fujidirekt/sol. Men passa på för det gäller bara tills den 30sept!
En gång hörde jag att forskare hade kommit fram till att hjärnan är utformad på så vis att man inte kan vara kär i en och samma person i mer än två år.
Vad är det för bull sh¨t?
Fyra år. Det är inte klokt. Helt sjukt faktiskt. Ett år och nio månader av dessa år har vi bott tillsammans på 25kvadratmeter. Det om något är helt sjukt. För ärligt talat, hur många hade egentligen klarat av det? Jag är ännu förvånad att vi faktiskt klarat det. Samtidigt är jag glad att vi gjort det. Nog för att vi haft våra jobbiga stunder med tjaffs om disk och annat smått, men vilket normalt par har inte det?
Tillbaka till det där med kär. Jag tror inte man kan sätta en max tid på kärleken. Jag menare i så fall skulle inget par vara äkra i varandra efter två år?! Hur hade det sett ut?
Jag är i allafall fortfarande så där löjligt kär emellanåt. Ni vet så där jobbigt kär så det gör lte ont i hjärtat?
Men det är ju inte så konstigt. Jag har världens bästa kille.
Bara för det slänger jag in en gammal härlig bild på min man!Enjoy!

Det är dags nu

Usch sicken latmask man blir under sommaren. Förslappad soffpotatis. Eller nja, det är förvisso en lögn. Har minsann haft en rejält häktisk sommar på alla vis, men träningen har blivit lidande.
Det är dags att ändra på det nu. I morgon bitti har jag bokat tvätt-tid från 06.00 och när första maskinen är inladg har jag en timme på mig att ge mig ner till gymmet och i allafall få 50minuters tränig där. Morgon cardio är underbart. Det är dags att få form på gumpen igen!
Mohaha

Tysthet

Jag är inget big fan av tysthet.
Ni som känner mig vet att min trut går i ett mest hela tiden. Men när jag är ensam hemma och totalt avkapad från mänsklig kontakt, då får jag lite panik. När klockan blir ett och jag inser att jag inte sagt ett ord till en enda kotte på fleeera timmar blir jag galen. Känner att det brinner i fingrarna efter att ringa någon som vill byta några ord. Kollar lite på tv tills jag återigen häpnas av att jag fått prata för lite under dagen. Spotify får gå igång på datorn, ljudet höjs och jag sjunger med i varje låt som spelas. Tills jag tröttnar.
Har i allafall fått packat det sista i köket och från lådorna i tvbäknen. Nu är det mesta klart för flyttlasset på onsdag. Är så glad att så många vill ställa upp och hjälpa mig. Resterande tiden från onsdag tills Marcus kommer hem igen ska jag spendera i HBG...Tror jag. Sovandes på en luftmadrass och endast ha tv:n kvar som möbel. Så är det när man vill flytta snabbt. Man får ta det som det kommer helt enkelt.
Så nu är jag trött på att inte prata längre...IGEN. Har ändå precis pratat med både Janet och bror. Han är snäll föresten min bror. Han fyller år på tisdag och ändå så hjälper han mig med att få bromsklossarna bytta på lilla Bettan. Älskade bror.
Nu tog filmen med slut....åh.

fredag, september 10, 2010

Sällskap

Ibland blir man allt glad. Slapp glo på Idol ensam då Mattias gjorde mig sällskap istället:)
Varkens jag eller Marcus har träffat honom på nästan hela sommaren och ar givetvis saknat honm en massa.
Alltid lika trevligt att komma ikapp lite. Han är nog en av de personer som vi kommer sakna mest i från HBG. Men förhoppningsvis kommer vi träffa på honom och hans söta flickvän även efter vi flyttat:)
Tack för sällskapet kompis!

Alonetime


Ja ja ja. Alltid samma visa. Först lovordar man ensamma stunder för att sedan avsky dem mer än något annat.
Speciellt helger är jobbiga. Känner mig som en trist person som placerar gumpen i soffan för att glo på film ENSAM en fredag. Egentligen borde jag se det som medecin för magen att jag verkligen tillåter mig själv att ta det lugnt, men nä. Ändå känner jag mig tråkig.
Dock vet jag vilken rolig prick jag är och att dessa tankar bara är dumma påhitt födda ur mina mörka stunder!
Jag ska passa på att njuta av sista tiden här. Exakt två veckor till besiktning, tre veckor till inflytt i nya lyan!

MMmm mmm mmm
I know, sweet!

Total lycka!

Underbart är ordet osm dyker upp i mitt huvud just nu!
Fått tag i nya tabletter för min magkatarr. Hoppas hoppas att dessa funkar bättre så jag kan bli av med detta nu.

När jag kom hem igen möttes jag av positiva nyheter i brevlådan. Vår lägenhet här i HBG har blivit uthyrd så nästa hyresgäst tar över den 1oktober! Hur passande som helst plus att vi slipper fler hyror här ifrån!
Så nu är besiktningen bokad och mamma kommer någon dag innan för att hjälpa mig. På onsdag tar jag med hjälp av Jossi och Janet ett stort ryck och flyttar alla möbler till Bjärnum. Detta har rullat på förvånandsvärt bra!

Jag är så tacksam just nu. Men min mage är dessvärre inte detsamma. Nu väntar massa vila och tablettintag.
HEJ DÅ!

torsdag, september 09, 2010

Let´s go link!

Wonderful.
Åkte hem till älskade, rogivande Bjärnum igårkväll. Dock ingav det inte lika mycket ro som jag hoppats på. Visst känner jag mig alltid lika lugn när jag är där, men den där gnagande, stressande känslan som hela tiden gror i mig bidrar till uppror av magkatarren återigen.
Fick i allafall chansen att säga hejdå till mina älskade man, skjutsade honom och bästa svärmor till tåget mot Jämtland i middas och efter det begav jag mig för lite kvalitetstid med Mami.
Magkatarren fick lite utbrott innan jag begav mig från mamma och snäll som hon är skickade hon med mig lite kärlekste hem så jag inte ska dircka kaffe för att reta upp magen ännu mer.

Blev ett stop på verkstaden hos Pappa med, snäll som han är hjälpte han mig att fylla på ny spolarvätska i svärmors bil och jag mig extra till vår lilla GrönaBettan med. Snäll papi.
Bilresan hem var rena tortyren. jag älskar att köra bil, men av någon konstig anledning kan bilkörandet göra mig stressad om något! Orolig för att saker ska hända, bli påmind om saker jag måste/skulle/borde göra. Magen krampade för fulla muggar och tårarna brännde bakom ögonlocken hela vägen hem. Fick samtal från jobbet om jag kunde jobba i morgon men eftersom magkatarren är som den är måste jag hejda mig själv. Fortsätter jag att pressa nu kommer magsår inom kort vara en garanti!

I allafall. Långt och ointressant för de flesta men detta är min dag i kort. NU väntar Liar Liar på tvn och kärlekste i stor kopp! Tidig sänggång och en link för att stilla katarren för natten.

Jag längtar efter vårt hem. VÅRT. Helt underbart att säga det. ÄNTLIGEN!

tisdag, september 07, 2010

Packastrof!

Usch för packning säger jag.
Tre veckor kvar tills vi flyttar. Ändå stressar jag som ett djur med packningen redan nu och vill ha allt klart så fort det bara går. För sådan är jag.
Packat ner nästan allt nu. Utom det jag måste ha för att klara mig resten av tiden här.
ett lass har gått till bjärnum och i veckan planerar jag att åka ner med de flesta möbler och resten av alla lådor. Skönt att kunna ägna resten av tiden åt annat istälelt för att stressa in i det sista. Det gillar jag. Att kunna släppa stressen.
Men nu är det oordning i hemmet. Lådor och packväskor över nästan hela golvytan. Småplock lite här och var osm jag inte riktigt vet var jag ska göra av det. Grejer jag vill bli av med men inte kan slänga själv. Usch säger jag bara. Tur att man inte flyttar ofta.
Men så är det. Nu är jag trött, väntar på att sista maskinen tvätt ska bli klar så att jag kan sova och samla lite krafter inför morgondagens skoldag. Förkyld har jag blivigt också, för andra gången på en månad.
Te och tv tills ögonen slocknar!
Godernatter

måndag, september 06, 2010

I wonder

Jag undrar minsann lite över mina (våra) grannar.
Under två år här har vi nog fått typ 20 nya olika grannar. Och utav dem har vi typ vairt i kontakt med en av dem. Lilla söta Maria som flyttade innan sommaren.
Men nu har vi återigen fått två nya grannar. En på var sida om oss. Den ena vet jag är konstig eftersom han skälde ut mig pga en liten kastad fimpe. Hum. Och den andra hör jag bara hela tiden men har aldrig sett. På tal om det har jag nog inte sett någon av de andra boende i korridoren heller?
Går vi om varandra? eller bor här ingen eller?
HUmmmmm

IEKA

OH.
Iveckan blir det till attt åka inom en runda på ikea.
Länge sen jag var där och där finns MASSOr jag vill ha!

Hörde precis av en efterlängtad vän. Alltid lika tervligt:)

Long time no see

Kändes aningen jobbigt när Marcus satte sig i firmabilen i morse och begav sig till jobbet. Halv sju var klockan och nu ska vi inte ses förrens den 23sept. det är lång tid. Eller egentligen ite men för mig är det det.
Tur att jag har en massa att göra så tiden går fort och dessutom kan jag med glädje se fram emot att kort efter han kommer hem igen (från älgjakten i jämtland givetvis) flyttar vi in i vår älskade nya lya. Ska blir fruktansvärt underbart.
Så medans vi är åtskilda ska jag passa på att sakna honom en massa, njuta av sista boendetiden i HBG och packa packa packa!!

A band in the closet

Oj oj oj säger jag bara.
Som jag har stressat runder denna dag.
Tandläkaren i morse. 345kr gick det på så jag upplever inte att det skulle vara dyrt med tandläkaren inte. Slipa och putsa och tog bort tandsten gjorde hon. Berömde mina fina, välskötta tänder, infromerade mig om att jag tillhör de 4% av befolkningen som ej har anlag för visdomständer och gav sen mig en ny tid....2012. haha. Hur söt tandläkare som helst.

Vidare till bm för piller fix. Mys med Jossan och massa stress för att sedan hinna i tid för att hoppa in och ta stängningen på jobb. Så pass stressad denna dagen att sköterskan fick ta mitt blogtryck flertalet gånger för att se om det isade lägre.

Även fixat klart med csn så snart raslar det till på kontot igen! Underbart! Fått massor gjort under dagen även om det inte verkar som det. Uschja. Fick även rådet av tandläkaren att skaffa mig en liten mjuk tandborste för att bibehålla mina tänder så fina, så en sån här fick det bli minsann! (mobba mig inte;))

torsdag, september 02, 2010

Another day

Tiden flyger verkligen förbi alldeles för fort. Eller kanske lagom fort egentligen?
Jag vet inte. Men varje morgon är det enda jag reflekterar över hur lite jag hunnit göra utöver jobbet denna sommar. Katastrofalt så tiden försvunnit så ock sommaren.
Nu sitter man här, skolan har börjat och kylan gör sig påmind. Är det så det ska vara nu när man bara blir äldre? Att man gör en massa och ändå inte hinner göra allt?
Det ska jag ändra på i så fall. För jag vill minsann inte gå miste om allt kul som händer! Strukturera och planera!
Men först. Mer flyttpackning! Har packat ihop 8 packväskor (finns på bolagret) som jag tänkte få med mig i bilen ikväll till bjärnum så vi blir av med det här. Sen ut med lite möbler sen är vi (jag) nästan klara med denna lägenheten, och underbara Mami har lovat hjälpa mig att flyttstäda! Hon är den mest pedantiske person jag känner så det passar utmärkt!
Oj vad blandat detta blev:O
HE HE

onsdag, september 01, 2010

Uniform?

Usch för denna dag!
Ja vet, man ska ha positiv inställning bla bla bla...
Men idag har verkligen inte varit min dag. började fel, slutade fel i allafall på jobb. Diff osm inte gick att hitta vilket aldrig är kul. Hatar när det blir diff. Usch usch usch. Och csn är dumma än.
Meen. som vanligt när dagar är så där fruktansvärt hemska på fler sätt än jag nämnt kommer det alltid något litet som i allafall gör tillvaron ljusarei någon minut.
Skulle gå och köpa cigg efter jag kommit hem. Gick i arbetskläderna eftersom jag som jag sa kom direkt från jobb. Gick till mitt vanliga ställe (ni vet där jag får gratis tändare?) och killen i kassan kollar lite på mig. Efter en stunds knappande på kortapparaten säger han på knagglig svenska: eh, va snygg du va i din uniform (och så blinkade han).
I vanliga fall hade jag inte brytt mig alls. Men en dag som denna när jag verkligen känner mig hemsk överlag, så blev jag glad inombords av komplimange!
Och bara för det får ni en halvhemsk bild på mig i min "uniform"

Csn

Idag är en mindre bra dag. Skolan drar igång och jobbet kallar direkt efter föreläsngen.
Fick meddelande från csn idag igen. Skolan har ännu inte skickat intyg på metodkursen trotts att jag har klarat alla moment i den. Sommarkursens poäng har inte heller registrerats än och den ansvariga läraren för den kursen går inte att få tag i. Jag har totalt missat 6hp på två år. EN tenta. Och nu kanske jag inte får något csn alls. HUR f'*n går det ihop sig!? Kan ju säga att jag är GANSKA körd om inte detta löser sig.

Jag orkar inte. Vill inte. Kan inte mer nu. Allt bubblar överallt, massor av förändringar och sen slår man till hårt....rakt in i väggen! Pang!

Over and out

Yesterday!

En fantastisk dag igår.
Shopping och frukost med Jossi i stan. Vidare till Väla och sedan hem igen.
Efteråt kom Madde och mat och dryck förtärdes och GH spelades. Snacka nostalgi!
Tackar töserna för en underbar dag!