Wonderful.
Åkte hem till älskade, rogivande Bjärnum igårkväll. Dock ingav det inte lika mycket ro som jag hoppats på. Visst känner jag mig alltid lika lugn när jag är där, men den där gnagande, stressande känslan som hela tiden gror i mig bidrar till uppror av magkatarren återigen.
Fick i allafall chansen att säga hejdå till mina älskade man, skjutsade honom och bästa svärmor till tåget mot Jämtland i middas och efter det begav jag mig för lite kvalitetstid med Mami.
Magkatarren fick lite utbrott innan jag begav mig från mamma och snäll som hon är skickade hon med mig lite kärlekste hem så jag inte ska dircka kaffe för att reta upp magen ännu mer.
Blev ett stop på verkstaden hos Pappa med, snäll som han är hjälpte han mig att fylla på ny spolarvätska i svärmors bil och jag mig extra till vår lilla GrönaBettan med. Snäll papi.
Bilresan hem var rena tortyren. jag älskar att köra bil, men av någon konstig anledning kan bilkörandet göra mig stressad om något! Orolig för att saker ska hända, bli påmind om saker jag måste/skulle/borde göra. Magen krampade för fulla muggar och tårarna brännde bakom ögonlocken hela vägen hem. Fick samtal från jobbet om jag kunde jobba i morgon men eftersom magkatarren är som den är måste jag hejda mig själv. Fortsätter jag att pressa nu kommer magsår inom kort vara en garanti!
I allafall. Långt och ointressant för de flesta men detta är min dag i kort. NU väntar Liar Liar på tvn och kärlekste i stor kopp! Tidig sänggång och en link för att stilla katarren för natten.
Jag längtar efter vårt hem. VÅRT. Helt underbart att säga det. ÄNTLIGEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar